Det hÀr projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstÄr av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och ungdomar som vÀxer upp med en nÀra anhörig som missbrukar alkohol. MÄlsÀttningen med projektet Àr att skapa en trygg och sÀker plats dÀr allmÀn information om missbruk finns att tillgÄ, liksom riktad konsultation till barn och ungdomar som pÄverkas av en nÀrstÄendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och ungdomar som sjÀlva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet Àr att synliggöra och dÀrmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkÀnslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga vÄr mÄlgrupps alkoholvanor och deras instÀllning till alkohol, samt att undersöka om deras syn pÄ alkohol kan pÄverkas genom diskussioner och vÀrderingsövningar. Undersökningen genomfördes i en nionde klass i LuleÄ kommun. För att kunna mÀta om pÄverkan skett anvÀndes enkÀter före och efter utvecklingsarbetet som bestod av gruppdiskussioner och vÀrderingsövningar. Undersökningen visade att alkohol förekom i stor utstrÀckning i undersökningsgruppen och att de hade liberala Äsikter gÀllande ÄldersgrÀnser, langning och drickande i allmÀnhet. Undersökningen visade Àven att Äsikter och attityder till alkohol gÄr att pÄverka..

Ungdomar och alkohol Àr ett stÀndigt aktuellt och omdebatterat Àmne. Denna studie Àrinriktad pÄ att studera en polisiÀr arbetsmetod, kallad Kronobergsmodellen, som syftar till attbegrÀnsa ungdomars alkoholkonsumtion. FortsÀttningsvis undersöks vilkabrottsförebyggande effekter modellen genererat. Idag Àr ca 65% av ungdomarna i Ärskurs 9 attanse som alkoholkonsumenter. 10% av dessa uppger att de nÄgon gÄng hamnat i slagsmÄl pÄgrund av sin berusning.

Alkohol Àr en del av vardagen för mÄnga svenskar idag. NÀr denna konsumtion övergÄr till ett missbruk uppstÄr det problem för individen och för samhÀllet som stort. I denna studie har författarna genomfört en Cost of Illness studie för att berÀkna samhÀllskostnaderna för alkoholmissbruket inom Hammarö kommun.Resultatet visar att kostnaden för samhÀllet som helhet, för detta missbruk uppgÄr till 29 434 297 SEK, Är 2013. Den största kostnadsbÀraren Àr staten med sina 15 967 819 SEK av den totala kostnaden. Kommunen stÄr för 10 230 270 SEK av den totala kostnaden.

En enkÀtundersökning gjord pÄ en högstadieskola syftar till att fÄ kÀnnedom om ungdomars vanor och kunskaper om alkohol, tobak och narkotika. 119 pojkar och 99 flickor deltog. Resultatet visar att ett stort antal av ungdomarna i undersökningen dricker alkohol och ingen av ungdomarna anvÀnder narkotika. MÄnga ungdomar anvÀnder tobak. Ungdomarna började dricka alkohol och anvÀnda tobak vid 13-14-ÄrsÄldern.

Syftet med min uppsats Àr att beskriva hur barn uppfattar alkohol i vardagslivet och hur deras förÀldrar tÀnker kring Àmnet. Jag har intervjuat fyra barn och fyra förÀldrar för att se hur barn uppfattar alkohol och hur de socialiseras in i vuxnas tankar kring alkohol. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ och fenomenografisk metod, samt Alfred Schutz, Peter L. Bergers, Thomas Luckmanns och George Herbert Meads teorier och begrepp för att analysera mitt material. Mitt resultat visade att barnen uppfattade alkohol negativt och med en viss oro och rÀdsla.

Forskning har visat pÄ att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat och Àr idag en del av vÄr kultur. I den nya generationen av fertila kvinnor, frÀmst i Äldersgruppen 26-36 Är, konsumeras det mer alkohol idag Àn förut. I denna Älder blir ocksÄ de flesta kvinnor gravida och fÄr barn. Det har i undersökningar framkommit att det finns kvinnor som dricker alkohol under graviditeten trots att det visat sig att det Àr skadligt för fostret. DÀrför Àr bÄde de nationella och internationella riktlinjerna att kvinnor helt ska avstÄ alkohol under graviditeten.

Syftet med studien Àr att belysa vilken erfarenhet personalen inom primÀrvÄrden har av att fÄnga upp patienter med ett riskbruk av alkohol. Syftet innefattar Àven att undersöka deras erfarenheter av att stÀlla frÄgor kring alkohol samt vilka insatser patienter med alkoholproblem kan erbjudas. Studien har en kvalitativ metod med hermeneutiken som utgÄngspunkt. Vid insamling av data anvÀndes semistrukturerade intervjuer. Fem distriktssköterskor har intervjuats pÄ fem olika vÄrdcentraler.

Forskning tyder pÄ ett ökat alkoholintag hos ungdomar. Det Àr inte frÄgan om utan nÀr tonÄringar börjar intressera sig för alkohol. TillgÀngligheten till alkohol ökar hela tiden. MÄnga tonÄringar vet hur de snabbt, billigt och lÀtt ska fÄ tag i alkoholen som aldrig tycks sina. FrÄgan Àr hur förÀldrar ska förhÄlla sig till detta.

Överkonsumtion av alkohol Ă€r ett vĂ€xande problem i samhĂ€llet och i Sverige har nĂ€stan var tionde person ett riskbruk av alkohol. Mer Ă€n 60 sjukdomstillstĂ„nd kan kopplas till bruk av alkohol. I sjuksköterskans kompetensomrĂ„de ingĂ„r det att ha förmĂ„ga att identifiera hĂ€lsorisker och aktivt förebygga dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan pĂ„verka sjuksköterskans identifiering och omvĂ„rdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Metoden som anvĂ€ndes var en litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2008) niostegs metod.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera kunskapen kring meningen med ungdomars anvÀndning av alkohol och droger sÄ som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. De frÄgor som har varit i fokus Àr; hur beskrivs och diskuteras ungdomars alkohol och droganvÀndning i forskningslitteraturen samt vilka preventiva strategier diskuteras i forskningslitteraturen för att förebygga ungdomars anvÀndning av alkohol och droger. Studien har utförts i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger pÄ ett urval av svensksprÄkig forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att diskutera betydelsen av alkohol och droger för ungdomar samt att föra en diskussion kring olika preventiva strategier. Resultaten visade pÄ ett samband mellan personlighet, identitet samt alkohol- och drogbruk.

Bakgrund/syfte: Det har visats att studenters alkohol-och narkotikakonsumtion ökat de senaste Ären. Studenter har visats ha en större potential till att fÄ ett alkohol- och narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att belysa studenters attityder till anvÀndandet av alkohol och narkotika. Metod: En kvalitativ metod anvÀndes och fem intervjuer genomfördes med studenter pÄ en högskola i sydvÀstra Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom en temaanalys.

Denna uppsats belyser och diskuterar nÄgra gymnasieungdomars tankar och funderingar om hur alkoholen pÄverkar deras liv samt i vilka situationer den förekommer. Undersökningen bestÄr av tvÄ fokusgruppintervjuer med elever i Ärskurs ett pÄ ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomars alkoholdrickande och förÀldrarnas dryckesmönster hÀnger ihop. Undersökningen och dess analys visar ocksÄ att ungdomarnas alkoholdebut Àr starkt relaterad till ungdomarnas umgÀngeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kan ses pÄverkas av kompisar, syskon och förÀldrarnas instÀllning till alkoholen. Ungdomarna har lÀtt att fÄ tag i alkohol och det kan ses som en pÄverkansfaktor av den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, frÀmst gÀllande införsel av alkohol..

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlÀgga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar vÀljer att inte dricka alkohol. Metoden som anvÀndes för studien var en litteraturstudie som byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framtrÀdande faktorerna för att ungdomar ska avstÄ frÄn alkohol Àr de har en bra kontakt med förÀldrarna och nÀtverk med vÀnner som ocksÄ tar avstÄnd frÄn alkohol. Dessutom visar sig lÀgre socioekonomiska förhÄllanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lÀgre alkoholkonsumtion.